Sturebadets historia

Läkaren och renässansmänniskan Carl Curman skapade Sturebadet, som invigdes 1885. Hans dröm var att ge stockholmarna vad de så innerligt behövde - bad, motion och bättre hälsa.

Carl Curman undervisade i plastisk anatomi på Konstakademien. Som specialitet hade han balneologi, det vill säga läran om de medicinska badbehandlingsmetoderna. Han införde talrika medicinska badformer och massagebehandlingar.

Carl Curmans tro på de många goda effekterna ett rätt utnyttjat badande kan ge: Det skulle ha en viktig plats i människans vardag. Ett offentligt badhus i en storstad, skriver han, skulle inte ligga undangömt utan betraktas som ett hälsans tempel, där var och en, fattig och rik, skulle bjudas vederkvickelse och pånyttfödelse i ljusa, angenäma lokaler. Där om någonstans skulle individen få känna sig fri, lycklig och endast som människa, efter att ha avlagt "sina paltor eller sitt bjefs". Vilken krud "är väl praktfullare än en frisk, len och rosig hud?"

 

Carl Curman introducerade det moderna varmluftsbadet i Sverige. Idén kom från Tyskland, där en dr Luther arbetade på att återuppväcka intresset för de antika badformerna. I varmluftsbadet användes torr och het luft i en rad rum, som lät den badande passera från "tepidarium" till det avslutande "frigidarium". År 1890 fanns det i Sturebadet 63 hytter och 43 badkar för karbad. Det hände, speciellt före en storhelg, att det serverades ett tusental karbad på en dag. Man erbjöd även så kallad borstning, en föregångare till dagens bodyscrub. Ett turkiskt bad med massage kostade 1kr 75 öre. I tredje klass bastu kunde man vissa dagar gå in för 25 öre.

Vid sekelskiftet rådde samma klassindelning på Sturebadet som i samhället - första, andra respektive tredje klass och de disponerade var sin våning. På Sturebadet badade Oscar II. Det berättas att när kungen gick ned i vattnet så övergavs bassängen snabbt och högaktningsfullt av övriga herrar.

Greta Garbo på sin tid älskade damturken och lockade stockholmsdamerna till detta tidigare klart mansdominerade etablissemang. På 1920-talet kom ytterligare en kategori badgäster - hundarna. Dessa fick dock hålla till i källarvåningen.

 

Sturebadet var även en föregångare när det gällde motion. I avdelningen Medico-Mekaniska Institutet, i folkmun snabbt döpt till Gubbkvarnen, tog man hand om "kammarsittarna". Det var de stillasittande ämbetsmännen, som även de hade ett behov av motion och en bättre hälsa.  Det lär ha varit en märklig syn att se de korrekta herrarna bultas, knådas och svettas i de 52 maskinerna.  På 1930-talet fullföljdes motionslinjen då de första motionshallarna byggdes, genom att en inre ljusgård försågs med bottnar. Även de gamla solbadet på taket blev motionshall då luften runt Stureplan började tjockna. Allt sedan föreståndaren dr Alfred Levertin öppnade det Medico-Mekaniska Institutet  är gymmet  en självklarhet på Sturebadet.

 

För sitt bad valde Carl Curman ut en tomt vid Sturegatan, ett stenkast från Stureplan. Där det förut legat trähus och täppor skulle det nu uppföras ett ståtligt torg med nya hus och palats. Carl Curman var trots sin vetenskapliga läggning mycket mån om det estetiska. Han såg estetiken som en del i skapandet av harmoni och därmed en viktig del för hälsan. Han for därför till Venedig för att välja ut en av de skönaste byggnaderna som förebild. Det blev renässanspalatset Vendramia-Calergi i Venedig som inspirerade till fasaden på nya Sturebadet.

Genom en tillbyggnad 1902 invigdes simhallen, ritad av Sigge Comstedt. Inredningen i jugendstil, med fornnordiska och moriska drag, är utformad av arkitekt Hjalmar Molin. Sturebadet är en arkitektonisk pärla och ett viktigt inslag i Stockholms kulturhistoria. Den äldsta delen av Sturebadet är idag restaurang Sturecompagniet. I denna del fanns främst vilohytter, badkar, turkiskt bad och ett konditori. Tillbyggnaden från 1902 är det nya Sturebadet. När nyheten om branden i Sturebadet den 31 maj 1985 spred sig över Sverige var sorgen stor bland "turkbadare". En badepok riskerade att gå i graven. Ägarna, Stockholms Badhus och Skandia, bestämde sig dock för att bygga upp badet igen. Det nya Sturebadet var en förutsättning och en viktig del för att shoppingcentret Sturegallerian skulle bli verklighet. Några ritningar fanns inte att tillgå. Men av en lycklig slump hade Stockholms Badhus gjort en fotodokumentation av badet bara några veckor före branden.

Huvudentreprenörer för återuppbyggnaden blev NCC och Formiträ AB som utförde samtliga träarbeten. Uppgiften var att återskapa Sturebadet efter noggranna föreskrifter. Plan sex och sju fanns inte i det ursprungliga badet, utan är tillbyggnader som utfördes vid vid återuppbyggnaden 1989.

 

1867-1917 Malmtorgsbadet, huvudbad till Sturebadet (bakom Gallerian Hamngatan)
1885 Sturebadet vid Stureplan invigdes (nuvarande Sturecompagniet)
1902 Simhallen kom till (nuvarande Sturebadet)
1920-talet Konditori öppnades i ljusgården
1930-talet Sturebadet utökades med motionshallar
1985 den 31 maj Sturebadet brann 
1989 den 15 mars återinvigning av Sturebadet

2006 Sturebadet inviger en ny spa-avdelning