Sedan augusti 2000 gäller EG: s bestämmelser om ekologiska livsmedel. EU-logotyp får användas om en produkt innehåller minst 95 % ekologiska råvaror.
När konsumenten möter EU-logotypen för ekologisk mat i butiken ska han känna sig säker på att den svarar mot de krav som EG-förordningen ställer.

 

I förordningen står det:
· Hur produktionen ska gå till
· Hur produkterna ska märkas
· Hur kontrollen ska ske
· Vad som gäller vid import av ekologiska produkter från länder utanför EU

I den ekologiska odlingen används ”naturliga” bekämpningsmedel som till exempel såpvatten och kalk istället för konstgödsel och kemikalier. Antibiotika och andra läkemedel för djur får bara användas begränsat. Viktigt är också att djuren får vistas utomhus och att de i huvudsak får foder som är ekologiskt producerat på den egna gården. Genetiskt modifierade organismer får inte användas. Inte heller bestrålning är tillåten.

Kort sagt ska det ekologiska lantbruket bidra till ett hållbart samhälle för människor och djur.

 

Som opartisk källa är det Livsmedelsverkets uppgift att ge information om den ekologiska maten. Informationen bygger på forskningsresultat från exempelvis universitet och institut samt Livsmedelsverkets egna forskningsprojekt.

 

Det finns undersökningar som resulterat i bättre smakbetyg för ekologiskt odlade produkter.
När det gäller generell kvalitet så är det både en fråga om mätbara egenskaper och om konsumentens personliga åsikter.

Studier visar att det vanligtvis inte finns påvisbara halter av kemiska bekämpningsmedel i ekologiska produkter. Resultaten visar också att det inte är några skillnader mellan ekologiskt och konventionellt odlade produkter när det gäller naturliga gifter, tillexempel mögelgifter, i spannmål eller solanin i potatis.

I konventionell odling används kemiska bekämpningsmedel och även kemiska tillväxtregulatorer. Beroende på när och hur dessa medel används, kan rester finnas kvar på livsmedlen när de äts. Livsmedelsverket kontrollerar årligen att gränsvärden inte överskrids i vegetabiliska livsmedel som framställts i Sverige, inom EU och som importerats till Sverige från länder utanför EU.

 

Ekologisk mat innehåller generellt inte mer av olika näringsämnen än annan mat.
Om man vill undersöka skillnader mellan grödor som odlats ekologiskt eller konventionellt krävs det försök som pågår i flera år, så att man får årsvariationer.
Andra saker som påverkar resultatet i undersökningar är jordmån, nederbörd, temperatur och växtsort. Det är bara odlingsmetoden som får skilja sig åt om man ska kunna undersöka om det är metoden att odla som ger olika mängd näringsämnen eller inte.

Genom att variera mängden kväve i gödselmedlen går det att påverka hur mycket vitamin C och A-vitamin (betakaroten) det blir i grödan. Mer kväve i odling av morötter och potatis har till exempel visat sig ge lägre innehåll av C-vitamin och högre innehåll av betakaroten.
De gödselmedel som används till ekologiska grödor kan innehålla kväve i en form som växten har svårt att ta upp. Ekologiska grödor kan därför innehålla något mer av vitamin C. Hittills har man inte kunnat visa att innehållet av andra vitaminer och mineraler påverkas av odlingsmetoden.

 

Innehållet av protein är genomgående lägre i ekologiskt odlad spannmål.
För att öka proteininnehållet i spannmål används därför en del sorter med högre proteinhalt i ekologisk odling. Undersökningar har också visat att ekologiska grödor innehåller mindre vatten än andra grödor.

 

Kött och mjölk från de mjölkkor som till största delen äter gräs, hö och ensilage innehåller mer omega-3 fettsyror än kött och mjölk från de kor som äter mer kraftfoder och spannmål, men mindre gräs, hö och ensilage.
Varken kött eller mjölk är några stora källor till omega-3 fettsyror för oss. Därför spelar denna ökning bara en liten roll i vår mat.

 

Det är svårt att få vetenskapliga belägg för att ekologisk producerad mat är nyttigare än konventionellt odlad mat. Livsmedelsverket anser att det behövs fler undersökningar för att se skillnader mellan produkter som odlats konventionellt och ekologiskt.
Däremot finns argument att handla ekologiskt i miljösynpunkt och för djurens välmående. Ett annat skäl är att arbetsmiljön blir bättre för lantbrukarna.
I konsumentundersökningar framkommer det att miljö, djuromsorg och hälsa är skälen bakom val av ekologiska livsmedel.

 

 

www.ekocentrum.info
www.livsmedelssverige.org

www.ekolantbruk.se
www.krav.se